Minnen!

Lundakarnevalen 1994 var inte att leka med. Medan Kim Wilde spelade i stora salen på AF så stod jag i källaren och spelade för två fulla tyskor som gått vilse. Efter ca 2 timmars spelning utan folk började jag undra vad som var fel. La på en längre låt och började felsöka. Hittade till slut en vakt som mycket bestämt vägrade att släppa ner en enda person i källaren.
Antagligen min tråkigaste spelning.

Då var det roligare att spela på Hallands nation sista kvällen av karnevalen. Började ca 21.00 på söndagen och gav till sist upp klockan 09.00 måndag morgon. Jag minns att tre mycket berusade finnar hotade mig med stryk om jag inte fortsatte. Sov gott efter den spelningen.

Galnaste spelningen var på Smålands nation. Detta var på den tiden då det endast var obskyr rock som fick spelas på den nationen. Det var egentligen inte jag som skulle spela utan Jacob. Jacob hade några skivor med Lars Demian och Bob Dylan. Jag var mest back up om det gick illa.

Efter fyra låtar insåg Jacob att han var fel ute och undrade om jag kunde ta över. Visst kunde jag det. Eftersom ingen dansade så på med det mest publikfriande. I give my life med Army of Lovers! Folk kastade sig ut på dansgolvet med ett glatt "JAAAA". Flygande kom även den finske "musikkomisarien" (jo så hette det i maoistisk anda) han försökte strypa mig medan han sa att om jag inte genast stängde av "tjiitmusiken"så var det sista gången jag spelade på smålands. Han tryckte tre cd med finsk punk i handen på mig och krävde rättning. Jag struntade givetvis i vad han sa och satte på ABBA istället. Aldrig hade så många varit på dansgolvet samtidigt......

Jag har aldrig varit på smålands sedan dess. Jag vågar inte!